Google+

fredag 21 februari 2014

Det är jobbigt att vara sjuk...

...eftersom jag får en massa dumma idéer när jag inte kan träna. Normalt sett så lägger jag upp en plan med min träning. Ett övergripande upplägg med lite mer detaljerade program för t ex styrketräning, löpning, simning eller vad det nu kan vara. När jag väl sätter igång med träningen är jag oftast fullt upptagen med att träna och tänker inte så mycket på nya upplägg eller dumma idéer. Oftast är jag för trött för att ens fundera på att hitta på några dumma saker. Blir jag däremot sjuk, så att jag inte kan träna, börjar huvudet komma med en massa jobbiga idéer. Jag börjar tänka bortom träning, jag börjar tänka utmaningar. Jag tänker ut löprundor och mäter hur långa dem blir och fantiserar om att springa dem. Det tenderar ofta att bli ganska långa rundor (för mig i alla fall). Lite strapatsliknande rundor, gärna runt nån del av Storsjön, en liten vik eller så. Den här lilla förkylningsperioden har än så länge resulterat i ett par sådana idéer.

1. Först mätte jag upp en tur som går från hemmet in till Östersund, ut på Frösön, runt Östberget (berget på Frösön alltså) och hem igen. Det blir ca 27 km. Det tänkte jag försöka klämma in nån gång innan hösten kommer.

Karta med runda från Jogg.se

2. Sen tänkte jag lite större. Då mätte jag upp en runda som går från hemmet, till Dvärsätt, ut på Rödön, över till Frösön, in till Östersund och sen hem igen. Det finns några alternativa vägar att springa, men det blir ca 42 km. Det hade varit kul att genomföra, men det kräver en del löpträning så det beror på hur det går framöver.

Också en karta med runda från Jogg.se

Nu hoppas jag att jag blir frisk snart innan jag hittar på fler dumheter.
Fortsätt läsa

torsdag 20 februari 2014

Jag matar immunförsvaret... hoppas det vaknar snart

Eftersom jag fortfarande är så pass förkyld att jag inte känner att det är vettigt att börja träna så finns det inte så mycket att göra. Bara att vänta ut skiten. Däremot så försöker jag äta en massa gott så att det finns gott om energi till immunförsvaret. Eftersom jag inte riktigt vet vad immunförsvaret tycker om, vi brukar inte prata om det, så blir det lite av varje. Igår kväll blev det chips och dipp, med lite godis till. Tror att godis och chips borde immunförsvaret gilla. Snart kommer jag prova att mata immunförsvaret efter midnatt för att se om det kanske förvandlas till ett tuffare och jobbigare immunförsvar som kan löpa amok och röja undan förkylningen.

Idag blev det en liten utflykt på lunchen, för att få lite omväxling. Det blev en tur till Berliner schnitzelstuga i Ytterån för att testa om lite wienerschnitzel kanske kan få igång immunförsvaret igen. Det var en helt ok lunch, garanterat ingen brist på energi. Sen är det ju alltid trevligt med fina upplägg. En citron-kapris-ansjovis-Smiley funkar alltid.

Wienerschnitzel
Nu ska jag väl mest sitta still och hoppas att schnitzeln omhändertas och försvinner ut i systemet. Det ryktas om tårta i eftermiddag. Jag hoppas att schnitzeln är ur vägen då, annars blir det en jobbig eftermiddag/kväll. Jag hoppas även att förkylningen fördrivs väldigt snart så att jag kan träna igen. Jag har inte tränat sen i söndags och det börjar bli långtråkigt!
Fortsätt läsa

tisdag 18 februari 2014

Föreslagna dumheter...

Eftersom jag verkar ha lyckats skaffa mig en förkylning till slut så har jag inget att rapportera i träningsväg. Jag fortsätter med vilan och hoppas att förkylningen försvinner snart. 

Eftersom jag inte kan träna så är jag nog lite grinig och lättirriterad. Därför så kan jag inte låta den här lilla annonsen komma undan. Ibland dyker det upp förslag på appar som någon fiffig reklamfunktion tycker passar mig. För det mesta så struntar jag in det, men just den här fångade mitt intresse. Inte för att jag tyckte den verkade bra eller att det var något som passar mig utan på grund av utformningen. 

Det finns flera saker som kan tyckas vara fel med den här annonsen. Det verkar ju lite dumt att rikta annonsen bara till män, det borde väl finnas några kvinnor som kan tänka sig att styrketräna? Dumt att begränsa marknaden, eller? Dessutom kanske en kille vill överraska en annan kille med en ny kropp, sånt kan ska väl inte en app-tillverkare bestämma? Borde inte argumenten för att träna (med hjälp av appen) vara bättre välbefinnande och hälsa istället för att bara fokusera på utseende? Lite så tänker jag i alla fall. Jag är även lite skeptiskt inställd till påståenden som "Vetenskapligt bevisad träning som bara tar sju minuter!" Låter ju sjukt bra! Men om vi bortser från dessa felaktigheter så kvarstår ett litet problem med själva genomförandet. Läs annonsen ett par gånger innan vi fortsätter.


Ponera att person A är i ett förhållande med person B. A känner ett behov av att träna för att få till en riktig superkropp, för att "överraska" sin partner, B. Vi tänker oss att det kanske tar 6 månader för A att successivt förändra kroppens utseende. En ganska lång tid. Person A och B träffas ofta, som par gör. De kanske bor ihop, det händer att par gör det. Exakt var kommer själva överraskningsmomentet in i bilden? Ska person A gömma sin kropp i 6 månader, hålla sig undan och undvika kroppskontakt för att plötsligt en dag hoppa fram naken och ropa "överraskning!"? Jag är skeptisk. 

Fortsätt läsa

måndag 17 februari 2014

Rast, vila och geléhjärtan

Efter en för mig ganska fullmatad träningsvecka, utan en enda vilodag, börjar jag den nya veckan med att vila. Normalt sett brukar jag vila på söndagar. Det beror inte på vad som kan tänkas stå i nån gammal bok utan mer på att jag har svårt att inte träna när jag har chansen. Men framåt helgen brukar jag vara ganska nöjd, plus att jag gärna börjar veckan med någorlunda pigga ben. 
 
Den gångna veckan blev dock ganska full, ända in i det sista. Igår arrangerade vi en liten tävling, en familjekamp i skidor. Så det var inte läge att vila. Jag laddade upp inför tävlingen med att springa drygt 12 km i lördags, så helgen blev inte särskilt vilsam. Men det kan vara skönt att köra en fullmatad vecka, för att kanske ta ett litet kliv i formen. Kroppen får sig en liten chock, som den förhoppningsvis blir starkare av. Så idag vilar jag, för att kroppen ska få återhämta sig lite. Jag tog bussen, jag kommer inte göra många knop idag, men däremot anstränga mig för att äta upp de geléhjärtan som blev över sen i fredags. Det är min plan, and I'm sticking to it!

"Men hur har veckan sett ut då?" tänker ni kanske. "Kan du inte visa det, med hjälp av ett fint diagram och kanske lite mer detaljerat, i tabellform?" Jovisst kan jag det, kul att ni undrar!

Ett fint diagram

Kanske lite mer detaljerat, i tabellform
Hoppas ni får en fin vecka. Min träningsvecka börjar i morgon. Ha det bra!
Fortsätt läsa

söndag 16 februari 2014

Säsongens första åk...

... men eventuellt inte det sista. Idag arrangerade vi andra deltävlingen i vår familjeklassiker, som vi kör för andra året. Förra året avslutade vi familjeklassikern med skidåkningen, men i år ligger vi lite efter med tävlingarna. Detta var som sagt den andra deltävlingen, den första var simning och den körde vi i somras.

Tävlingen genomfördes på Östersunds skidstadion och distansen var knappt 6 km, två varv på elljusslingan. Det var kanske inte nån våldsam distans, men det räckte ganska bra för mig. Det var första åket den här säsongen. Jag stakade mig runt på vilja och någon slags grundkondition. Svärfar Sten tog hem segern men jag lyckades knipa andraplatsen vilket jag är nöjd med. Bästa insats stod ändå min dotter Maj för som åkte några svängar fram och tillbaka innan hon avslutade med att köra hela 800 m slingan helt på egen hand. Hon var riktigt nöjd och tyckte att det var jättekul att träna!

Efter genomförd skidtävling bjöds det på middag hemma hos oss. Det blev någon slags fläskfilé-gratäng med pasta. Väldigt gott, om jag får säga det själv.

Nu ser jag fram emot våren och sommaren och de två sista tävlingarna, cykling och löpning. Men närmast ska jag lägga mig i soffan och slappa.

Dagens glada gäng!


Fortsätt läsa

torsdag 13 februari 2014

Vintercykling när den är som bäst

Vissa dagar är bättre än andra när det gäller cykelpendling i Jämtland. Den här vintern har än så länge varit ganska snäll. Det har varit några perioder med ganska jobbigt väder, -15 och blåsigt t ex. Då blev det inte cykling varje dag. Men överlag har det varit helt ok. Det som dock har varit gemensamt för alla dagar är att det har varit mörkt på väg till jobbet och mörkt på väg hem. De ljusa timmarna har jag suttit inne vid skrivbordet och jobbat. Någon enstaka fredag har jag kunnat smita lite tidigare och kunnat se solen försvinna bakom fjällen. I tisdags däremot fick jag cykla hem i strålande solsken, trots att jag lämnade jobbet i vanlig tid. Normalt sett har jag ganska bråttom hem, men jag var tvungen att stanna och njuta en liten stund av solljuset, och ta ett par bilder så klart. Det är så sjukt skönt att det blir ljusare och ljusare. det är inte alla dagar det är molnfritt och solsken, men det är i alla fall inte kolsvart. 

Underbara sol!

Just nu är underlaget helt ok större delen av vägen. för det mesta ser det ut som på bilden nedan. Jag brukar hålla mig så nära vägrenen som möjligt, men det kan vara ganska ojämnt på sina ställen. Då är det bättre att ligga där asfalten är framme och låta bilarna ta ut lite avstånd. Det är bättre att vara lite i vägen än att cykla omkull och vara väldigt mycket i vägen. Så tänker jag i alla fall.

Typisk vinterväg (där jag cyklar i alla fall)

Precis efter kröken på bilden viker jag in på en mindre väg som går parallellt med E14. Den är till för boende längs E14 och cyklister. Tyvärr verkar den inte röjas så ofta som den borde. Däremot så är det någon som titt som tätt envisas med att köra på den med någon form av traktor, så att det blir så där mysigt ojämnt. Hade vederbörande valt att ploga samtidigt hade det ju varit bra, men så är inte fallet. Så valet står oftast mellan att cykla i sjukt ojämna traktorspår eller cykla i 1 dm snö. Har inte bestämt mig för vas som är värst än.

Men, skönt att det är ljusare. Mer solsken, det tycker jag vi kör på! Eller hur?


Fortsätt läsa

tisdag 11 februari 2014

Om regler och jargong inom cykling

För kanske ett år sedan fick jag tips om en rolig sida med cykelanknytning, www.velominati.com. Det var framförallt avdelningen The Rules som tipset gällde. The Rules är en ganska saftig lista på regler, 93 i skrivande stund, som reglerar hur en cyklist ska bete sig. Reglerna styr upp allt ifrån beteende till kläder och utrustning. När jag läste igenom listan första gången bjöd den på många skratt. Reglerna är fyndigt formulerade och ibland illustrerade med bilder och filmklipp. En hel del igenkänning för cyklister, även för mig trots att jag är en amatör som mest cyklar på egen hand. Efter första genomläsningen lämnade jag sidan och tänkte inte så mycket mer på reglerna.

Jag vet inte hur pass kända The Rules är bland cyklister, men det är troligt att de är kända bland en hel del. Jag fick ju höra talas om dem trots att jag inte tränar i nån klubb eller tävlar. En sån här lista kan säkert skapa gemenskap och tillhörighet för de som känner till den. Något att prata om, referera till och skratta åt. Men jag tror även att det finns en risk att reglerna blir en del av snacket och jargongen. Något som binder samman en grupp samtidigt som det utesluter nybörjare eller de som inte har möjlighet att färgkoordinera sin utrustning. Det går från att vara en kul grej till något negativt. Varför tror jag det? Jo, för att jag har upplevt dessa tendenser, trots att jag är utanför hela cykelsvängen.


Jag älskar att cykla. Jag cyklar nästan varje dag, året runt. Mestadels till och från jobbet. Vår och sommar blir det längre turer. Jag tävlar väldigt sällan i cykling. Men det händer att jag får ett ryck och ställer upp i en tävling. Senast var i somras då jag bestämde mig för att efteranmäla mig till ett lokalt lopp på 200 km. Glad i hågen dök jag upp vid starten med min nybörjarracer, iklädd cykelkläder från Fuji (bra pris vid cykelköpet). Starten gick och jag trampade iväg. Efter ett tag drog täten iväg och jag cyklade helt ensam i några mil. Till slut kom jag ikapp en trio som jag hakade på. Jag låg bakom dem till nästa vätskestation. Där hälsade vi på varandra och jag blev inbjuden att hänga på i deras grupp. Tillsammans cyklade vi resten av loppet och vi hjälptes åt att dra. Efter målgång tackade vi för sällskapet och gick skilda vägar. 


Visst låter det som en trevlig cykelupplevelse. Det var det också, i stort. Jag tänkte inte på det under loppet, men i efterhand har jag insett reglernas spridning. Direkt efter målgång, efter att ha cyklat tillsammans i 150 km fick jag en fråga. "Cyklar du bara på väg eller mountainbike också?". Jag svarade att jag bara cyklar på väg, och tänkte att personen faktiskt var intresserad av vad jag tränar. "Då ska du ta bort skärmen från hjälmen till nästa gång", fortsatte vederbörande. "Rule #35// No visors on the road. Road helmets can be worn on mountain bikes, but never the other way around". Var det verkligen nödvändigt? I efterhand insåg jag även hur snacket hade gått under rundan. Hur irriterande det var att en i gänget inte hade färgmatchat sina vattenflaskor, och hur viktigt det var att allt var färgmatchat. "Det sticker i ögonen"! Jag kan konstatera att jag, under den rundan bröt mot ett antal regler. Några köper jag som vettiga och skäms lite över att ha brutit mot, som t ex Rule #19, sunt förnuft egentligen. Men alla regler som är av rent estetisk natur känns fjantiga. Jag hängde med i tempot och gjorde mitt jobb trots att cykel och kläder inte matchade och att hjälmen hade skärm. Visst, reglerna är säkert skrivna med ett visst mått av humor, men de leder lätt till dålig jargong som kan skrämma bort de som är nya i sporten, kanske lite osäkra och inte insatta. Jag kanske hade otur att träffa några avarter, men jag har hört om liknande tendenser på annat håll.

Nu var jag inte ute efter att bli en i gänget utan att cykla 200 km eftersom jag kände för det. Jag tar inte åt mig. Men att komma som ny till en klubb är inte alltid lätt. Om du som ny möts av en jargong baserad på regler som styr hur snabblåsen på hjulen ska vara riktade, att man måste raka benen eller vilken längd på strumporna och shortsen som gäller kanske du inte kommer tillbaka. Även om det inte är helt allvarligt menat.

Jag påstår inte på något sätt att detta är representativt för cykelsporten som helhet utan bara något jag har observerat. Jag påstår inte heller att cykelsporten är ensam om att kunna ha dålig jargong eller uttalade eller outtalade regler och normer. Jag vill bara påpeka att något som är menat som skämtsam jargong kan uppfattas som något helt annat. Detta var ett exempel som jag själv upplevt. Det kanske är fler där ute som också märkt av detta? 


PS. Jag kommer aldrig följa Rule #50, bara så att ni vet. DS 


Fortsätt läsa

måndag 10 februari 2014

Mål, upplägg och sånt

Nu har vi kommit en bit in på det nya året och jag har påbörjat ett nytt upplägg, och följt det en månads tid. Däremot har jag väl inte skrivit så mycket om det. Tänkte göra det nu, ifall någon skulle vara intresserad.

Först måste jag nog berätta lite om mina målsättningar med våren och sommaren. Det tar nog inte så lång tid eftersom jag inte har så många. I dagsläget bara anmäld till en tävling, Vansbrosimningen. Den styr dock inte min träning särskilt mycket. Förra året tränade jag ingen simning innan och simmade på 51:02.4.

Mina mål
- Cykelpendla till jobbet. Ett delmål är att jag under vintern ska cykelpendla 1500 km totalt, mellan 4 Nov till 30 April. Det är grundat på att jag cyklar 3-4 dagar i veckan. Det är ett mål som styr en hel del. Jag prioriterar att vara pigg i benen för cykling framför löpning just nu. Jag ligger ganska bra till med det målet.


På väg mot målet!

- Genomföra Vansbrosimningen, gärna under 50 min.
- Ett mål som jag brukar ha över tiden är att kunna springa långa rundor (20+ km) utan magbesvär. Jag brukar fokusera mer på detta framåt vårkanten.
- Fullfölja Fas 1 och 2 av Navy SEAL-programmet. Just nu är det väl löpningen som jag ligger efter med.
- Eventuellt anmäla mig till någon halvmara, Jämtland på fötter t ex.

Upplägg våren
Upplägget i stort domineras just nu av cykelpendling och styrketräning, med vissa inslag av löpning.

Cykelpendlingen är en grej som har blivit ganska viktig för mig eftersom jag vill visa att det går att cykelpendla om man bara vill. Visst, det är smidigt att ta bussen och bilen, men jag vill gärna undvika det. De dagar jag inte cyklar tar jag bussen.

Styrketräningspass ska jag genomföra ett antal  under veckan, enligt planen. Tre pass med fria vikter och två BRAK-pass (kroppen som belastning). Passen med fria vikter är eget upplägg och BRAK-passen är lånade från Navy SEAL-programmet. Spontant känns det som att BRAK-passen kan vara bra för simningen. Navy SEAL-programmet innehåller också träning med fria vikter, men jag valde att köra med eget upplägg. Det blir lite mer tränat då. Tanken är att fullfölja Period III Fas 1 och 2 enligt Navy SEAL-upplägget. Det är löpningen som jag ligger efter med just nu, men ska nog kunna komma igång igen.

Simträning är något jag ska försöka få till när det närmar sig sommaren. Några längre simpass (ca 2000 m) innan Vansbrosimningen, inget avancerat.

Joggpendling (ett nytt ord?) till jobbet kommer jag högst eventuellt försöka mig på någon dag i veckan när snön har försvunnit. Det kräver lite logistik för att slippa springa med ryggsäck och att magen samarbetar. Men det kan nog gå. Det kräver även en liten uppbyggnadsfas innan för att slippa överbelastning. Men det hade varit intressant att se hur många dagar i veckan som joggpendling är möjligt för mig. Vad tror ni? 13 km enkel väg!

Det är så min vår-sommar ser ut i stort. Jag kommer snart lägga upp mitt upplägg med fria vikter under träningsprogram, så de som vill kan titta på det och komma med kritik. Om någon har några bra förslag på utmaningar eller tokigheter inom ramen för träning så är förslag välkomna.
Fortsätt läsa

söndag 9 februari 2014

Utdrag ur träningsdagboken

I dag blir det ett helt vanligt inlägg om den gångna veckans träning. En slags summering. Det har inte direkt varit en allt för fullspäckad vecka, ur ett träningsperspektiv, men jag är nöjd ändå. Trots två heldagar VAB fick jag till några bra pass.

Här kommer några bilder som sammanfattar det hela. Dels för förra månaden och den gångna veckan.
Träningsfördelning januari
Januari i detaljer
Vecka 6
Några kanske undrar var de fina bilderna kommer från? Jag har sedan några år varit medlem på www.jogg.se (www.svettig.se). Främst tack vare att de erbjuder en bra träningsdagbok och ett smidigt sätt att mäta löprundor. Jag har även länkat min blogg dit vilket gör att en del läser mina inlägg direkt på Svettig-familjens olika intressesidor (jogg.se, cykla.se, tri.se och skid.se). De som läser det här inlägget via någon av dessa sidor kanske tycker blir lite konstigt att berätta om Svettig-familjen (ni känner ju redan till den), men som sagt ligger min blogg externt och tänkte att det kunde vara läge att berätta för andra läsare om Svettig-sidorna.

Bilderna ovan är några olika sätt som den registrerade träningen kan visas på. Jag tycker det är smidigt att kunna gå tillbaka och kolla vad jag har tränat, det blir ganska tydligt.

Utöver träningsdagboken finns det forum, artiklar, bloggar och mycket annat kul som man kan ha nytta av. De som vill kan följa andras träning och kanske bli inspirerad. Ta gärna en titt!

När jag ändå pratar sociala medier kan jag lika gärna passa på att nämna att de som vill kan följa min blogg på Facebook. Surfa in på https://www.facebook.com/henriksblogg och tryck på gilla så får ni reda på när jag lagt upp ett nytt inlägg. Finns även på twitter för den som gillar det, https://twitter.com/bergethenrik.

  
Fortsätt läsa

fredag 7 februari 2014

Vad hände med OS-andan?

I dag är det dags för något som många säkert har väntat efter. Idag invigs OS i Sotji och flera dagars idrottande kommer inledas. Google har valt att uppmärksamma detta på sin startsida www.google.com. Deras vanliga logga är utbytt mot en i regnbågens färger för att protestera mot Ryssland antigaylagar. Det som händer när du trycker på loggan är att det görs en googlesökning på "den olympiska chartern".



"Att få utöva idrott är en mänsklig rättighet. Alla människor ska ha möjlighet att utöva idrott, 
utan någon form av diskriminering och i den olympiska andan, som 
förutsätter ömsesidig förståelse, vänskap, solidaritet och rättvist spel."

Att ett land som på många sätt bryter mot den olympiska chartern kan få arrangera OS är för mig helt obegripligt. Det är hyckleri. Den olympiska rörelsen känns urvattnad och saknar trovärdighet.

Här kommer ett par utdrag ur Fundamental Principles of Olympism som står i den olympiska chartern:

6. Any form of discrimination with regard to a country or a person on grounds of race,
religion, politics, gender or otherwise is incompatible with belonging to the Olympic
Movement.

7. Belonging to the Olympic Movement requires compliance with the Olympic Charter
and recognition by the IOC.

Jag kan nog inte tolka det på något annat sätt än att Ryssland saknar rätten att tilhöra den olympiska rörelsen. Men samtidigt verkar IOC ändå acceptera Rysslands brott mot de mänskliga rättigheterna eftersom det krävs "recognition by the IOC" för att tillhöra rörelsen. Mycket märkligt.

Det är inte bara antigaylagarna som gör att det rimmar illa. Själva arrangemanget och förberedelserna inför OS har inte direkt varit en dans på rosor för vissa. För att bygga alla de 136 olika platser där OS ska äga rum har totalt 74000 arbetare, varav 16000 immigranter använts. Många av dem arbetar 12h om dagen 7 dagar i veckan.

“People work, they don’t get paid, and leave. Then a bus comes and
unloads a fresh group of workers to repeat the cycle.”
—“Maxim,” a migrant worker from Ukraine

Här är ett litet reportage från CNN:

Men vad kan de tävlande göra då? Inte så mycket uppenbarligen eftersom chartern även säger "No kind of demonstration or political, religious or racial propaganda is permitted in any Olympic sites, venues or other areas".

Men det ligger inte på de tävlande, tycker jag. De borde inte hamna i den här situationen. De borde inte behöva riskera att kasta bort år av träning bara för att göra det självklara och ta ställning mot diskriminering och hat. IOC borde aldrig ha gett OS till Ryssland. En av IOC's roller är  "To act against any form of discrimination affecting the Olympic movement." Jag kan ju tycka att detta påverkar den olympiska rörelsen negativt, så de borde skyddat OS-andan och valt någon annan nation.

Men nu tycker jag att vi struntar i allt det där och försöker njuta av lite vintersport, i sann OS-anda. Varför låta något så trivialt som mänskliga rättigheter förstöra denna OS-fest! Låt ömsesidig förståelse, vänskap, solidaritet och rättvist spel råda (fast inte för alla). 
Fortsätt läsa

torsdag 6 februari 2014

Sjuka ideal

Idag läste jag ett bra och välskrivet inlägg som sätter fingret på det mesta som jag tycker är fel med dagens ideal. Det Hasse skriver i sitt inlägg är mitt i prick enligt mig och fick mig att själv tänka efter lite. Det syns överallt och är svårt att undvika. Ibland är det mer subtilt, men oftast får man det rakt i ansiktet, det sjuka idealet. Oavsett om det är reklam för schampo eller salva mot fotsvamp så är det trimmade och vältränade kroppar som visas upp.

Någonstans på vägen har gränsen för vad som är hälsosamt passerats. Vi har inte bara passerar den utan lämnat den ganska långt bakom oss. På något sätt har media, reklam-, film- och modeindustrin förvrängt idealen, inte bara för kvinnor. Skillnaden är att män ska vara stora, muskulösa och starka (typiskt manligt?) medan kvinnor ska vara smala och se sköra ut. Ganska ofta ser jag i olika sociala medier att det delas bilder och filmer på tjejer som gör squats, oftast med stor fokus på rumpan. Väldigt sällan bilder/filmer på tjejer som gör andra övningar. Konstigt nog är det oftast killar som lägger ut dem också... Det är tydligen därför tjejer ska styrketräna, för att få en snygg rumpa, så skippa resten av övningarna. Jag som trodde att styrketräning var till för att bli starkare. Testa förresten att göra en bildsökning på Squats på google, så får ni några exempel. 

Bilden som Hasse visar i sitt inlägg tycker jag talar för sig själv. Det ser ju inte riktigt hälsosamt ut, eller hur?

1950 hölls den årliga tävlingen Mr Universe. Bilden nedan visar ett gäng deltagare, bland annat Sean Connery (fjärde från vänster)!

Nedan är en bild på de som placerade sig högst under Mr Olympia 2013. Personligen tycker jag att föregående bild visar något mer hälsosamt än bilden nedan. Gränsen passerades någon gång efter 1950, enligt mig.

Det är i alla fall vad jag tycker. Alla får ju självklart träna vad och hur de vill. Så länge alla är nöjda med sig själv och trivs med sin träning är det bara bra. Oavsett om det gäller diet eller träninng tycker jag att man ska välja en livsstil som man trivs med och kan leva hela livet, för att man mår bra av det och inte för att leva upp till någon annans omöjliga ideal.


Fortsätt läsa

måndag 3 februari 2014

Näst intill träningsfritt

Har varit dålig med att rapportera under helgen. Mestadels eftersom det inte blivit något tränat. Förra veckan blev lite av en lugn vecka. Eftersom jag var iväg på konferens i Trillevallen så blev det inte så mycket cyklat, utan mest styrketränat. I fredags blev det både cykling och styrketräning. Körde ett pass axlar och armar som kändes helt ok.
Idag blev det också cykling och styrketräning på morgonen, precis enligt plan. Det blev ett rygg- och magpass. Ryggen var ganska trött efter helgens fixande, så det var kanske inte så fiffigt att köra marklyft, men det gick bra.



Men helgen då? Vad hände då? Jo, under fredagen fick vi idén att åka till IKEA för att försöka få till vardagsrummet, som har varit ganska trist inrett. Vi har en massa hemelektronik som vi gärna vill få undan på ett smidigt sätt. Lördagen gick alltså åt till att åka till närmsta IKEA, i Sundsvall. Det tog mer eller mindre en arbetsdag att åka dit, handla och åka hem igen. Kvällen gick åt till att montera möbler. Bortsett från allt bärande och skruvande blev det inte nåt tränat.

Före
Efter

Söndagen gick också åt till att fixa i vardagsrummet. Däremot så tror jag att det som tog längst tid var att koppla ihop alla prylar och få alla kablar på rätt plats. Mycket längre tid än själva monteringen. Jag fick även ta en sväng för att inhandla gipsankare för att kunna sätta upp skåpen på väggen. Lyckades självklart placera grejerna så att jag inte kunde utnyttja några reglar. Typiskt. Men nu är allt på plats, inklusive LED-belysning. Jag är nöjd i alla fall.

Efter en helgs fixande och ett ryggpass på gymmet ska ryggen få vila lite. Nu ska jag ta tidig lunch. Ha det gött!
Fortsätt läsa