Google+

tisdag 5 juli 2016

Long time no see! Pain in my knee!!!

Hej alla läsare, om det fortfarande finns några kvar?! Det har varit minst sagt dött här ett tag. Det finns väl flera anledningar till det, men lättja är förmodligen den största. Jag har helt enkelt inte orkat eller känt för att skriva nåt vettigt på ganska länge, och har jag inget vettigt (enligt min definition) att säga så gör jag inte det. Det är ju smidigare att bara slänga ur mig några ord på instagram. Där händer det för det mesta lite mer.

Men nu fick jag ett ryck och tänkte skriva lite. Eftersom detta är en träningsblogg så är innehållet mestadels träningsrelaterat. Och eftersom jag har haft lite strul med skador den senaste tiden har träningen blivit lidande, vilket också har lett till färre inlägg. Egentligen borde jag ha fortsatt att skriva om problemen och vad jag gör för att fixa dem. Det är ju nästan mer intressant och hjälpsamt att läsa om motgångar och hur de kan besegras. Jag har haft lite problem med skador det senaste året.

Borde kanske ha badat benen i kallvatten oftare?

Förra sommaren fick jag ont i vänster vad, sex veckor innan jag skulle springa Helsingborg maraton. Jag kom aldrig igång igen med träningen innan loppet, men lyckades ändå genomföra det utan smärta. Efter det tog jag sikte på AXA Fjällmaraton, nästan ett år längre fram. Jag smög igång träningen, styrketränade parallellt och ökade successivt. Det gick bra och jag tränade hela hösten, vintern och våren. Då fick jag problem med vänster vad igen, inte lika mycket som förra gången, men tillräckligt för att det skulle bli ett kortare uppehåll. Jag gasade igång igen och vara snart uppe på samma träningsmängd som innan. Då började vänster knä strula. Jag fick ont på in-/undersidan av knäskålen. Jag fortsatte ett tag att springa ändå, så länge det inte gjorde ont. Men det kom tillbaka oftare och försvann inte. Jag fick erkänna att jag var skadad.

Jag har funderat lite på hur jag hamnade här. Några misstänkta är

  • avslutad styrketräning, som ledde till tappad muskelstyrka
  • nytt underlag då snön försvann, lättare att springa fortare
  • nya skor i och med bytet från dubbade
  • för snabb ökning av träningsmängden efter uppehållet, både totalmängd och längd på långpass
  • att jag inte lyssnade på signalerna att knäet var överbelastat, för lite vila
Flera av dessa misstänka är ju var för sig möjliga orsaker till skador, så tillsammans är de ju ett riktigt dream team. 

Nu har det gått ca fyra veckor sedan jag tog löpvilan på allvar (ca sex sen det började strula). Jag har kört en del styrkeövningar för att stabilisera knäet, stärka höft och rumpa samt stretcha låren och vaderna. Jag har kört med foam roller och kavlar musklerna med brödkavel. Även använt Linnex för att öka blodcirkulationen. Det känns bättre och jag ska försöka smyga igång med lite löpning igen. Korta lätta joggingturer som jag ökar på efterhand. Förhoppningsvis har knäet fått lite mer stabilitet så att besvären försvinner och jag kan genomföra AXA. Men det återstår att se. Jag är beredd på att inte springa om det inte känns bra. Ingen mening att riskera ett långt uppehåll bara för en tävling, när anledningen till att jag tränar är för att jag gillar att träna, inte i första hand för att springa lopp.

Några av de övningar jag kört kommer här under. Därmed inte sagt att de passar för alla skador, men för mig tror jag de har gjort susen. Mitt knä svajar utåt när jag springer så jag har försökt stärka insidan och mjuka upp utsidan.







Fortsätt läsa